Stod tidigare idag och bakade en tårta i godan ro... (Vispade med ena handen, vaggade babysittern med ena foten och försökte få Amanda att inte knäcka fler ägg...)... då Saga vrålade utifrån bryggan; "jag har fått napp, hjälp mig!!!". Släppte vispen och rusade ut. Mycket riktigt, ett napp på kastspöt hon fått någon timme tidigare (sista gången jag tittade ut kastade hon lika mycket på land som i vattnet;-). Å ingen liten fisk utan en gädda (!). Vi drog in den tillsammans samtidigt som Amanda skrik inifrån köket; "mamma, det är en fågel här inne...". Ja ha, nu gäller det att prioritera... Fisken upp, å sen?? Kände inte riktigt för att bryta nacken på den men draget måste ju ut ur käften. Sagt och gjort, efter mycket mekande fick jag ut kroken utan att bli biten och sen slängde vi i den. Den var redan lite skadad (av annan fisk el fiskare svårt att säga men lite plåster hade inte varit fel) och gädda är ingen favoritfisk så jag övertalade Saga att fisken skulle få leva (frågan är om den verkligen överlevde för den var inte snabb iväg när den väl var i vattnet igen).
Just det, tårtan och fågeln... I köket stod Amanda och åt kaksmet... Svalan flög omkring och hittade inte altandörren ut. Lillbebisen skrek... My god, kunde någon komma till undsättning????
En timme senare så var fågeln ute (dock hann han bajsa lite överallt), tårtan i ugnen, bebisen somnat i babysittern, Amanda mätt i magen och Saga fortfarande på bryggan i hopp om att få fler fula fiskar... Fick klara det hela själv men det löste sig till slut!

Här letas det mask i mormors land!

Amanda försöker sig på metning...

Storfiskaren Saga!